Vad händer med arvet om man saknar arvingar?

Varje år avlider 1 800 personer som saknar arvingar. 1 200 av dessa har skrivit ett testamente, men de resterande 600 dödsbona saknar förmånstagare. När detta sker, tillfaller personens tillgångar Allmänna Arvsfonden.

Som arvingar räknas släktingar närmare än kusin. Kusiner ärver med andra ord inte varandra. Först ärver barn, sedan kommer föräldrar, syskon och syskons avkomlingar. Slutligen kommer mor- och farföräldrar, samt deras barn – dvs mostrar, fastrar, morbröder och farbröder. Om man vill att kusiner, vänner, föreningar eller någon annan ska ta del av arvet, måste man skriva ett testamente. Läs mer om Vem ärver Vem? samt Hur skriver man ett testamente?

 

När varken arvingar eller testamente finns […] tillfaller tillgångarna Allmänna Arvsfonden

 

När varken arvingar eller testamente finns, betyder det att dödsboet saknar förmånstagare. I dessa fall utses en god man av Kammarkollegiet som avvecklar dödsboet, anordnar begravningen och tillgångarna tillfaller sedan Allmänna Arvsfonden.

Allmänna Arvsfonden

Arvsfonden stödjer ideella föreningar och andra icke-vinstdrivande organisationer, som vill pröva nya idéer för att utveckla verksamheter för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Cirka 400 projekt får varje år stöd ur Allmänna Arvsfonden. De senaste åren har ca 450 miljoner per år fördelats på olika projekt.

Arvsfonden gör regelbundet utvärderingar av projekt inom olika områden som de har finansierat. Nedan följer en sammanställning av de områden som har utvärderats sedan 2007. Du kan läsa samtliga utvärderingsrapporter på Arvsfondens hemsida.

Exempel på olika projektområden som Arvsfonden stöttar:

• ADHD-Autism – 150 miljoner, fördelat på 89 projekt (1993-2006)
  Projekt om autism och ADHD
• Barn och migration – 34 miljoner, 32 projekt (1995-2007)
  Projekt riktade till barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund.
• Barn och rasism – 30 miljoner, 16 projekt (2001-2003)
  Projekt mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi riktad till barn upp till 12 år
• Barns och ungdomars kulturengagemang – 20 miljoner, 55 projekt (2005-2008)
  Projekt där barn och ungdomar utvecklar kulturengagemang och eget skapande, själva eller tillsammans med olika kulturinstitutioner.
• Bemötande med kultur – 20 miljoner, 27 projekt (2001-2005)
  Projekt där kulturen används för att minska fördomar om personer med funktionshinder.
• Brukarstödscentra – 30 miljoner, 18 projekt (2001-2003)
  Brukarstödscentra för människor med funktionshinder.
• Delaktighet, diskriminering och demokrati – 30 miljoner, 13 projekt (2001-2003)
  Projekt som mot diskriminering av funktionshindrade med utländsk härkomst
• Dövblindhet – 67 miljoner, 44 projekt (1994-2009)
  Projekt om dövblindhet.
• Electra – 5 miljoner, 1 projekt (2002-2006)
  Projekt om hedersförtryck och våld
• FIB-projektet – ? miljoner, 1 projekt (2005-2008)
  Projekt för föräldrar med intellektuella begränsningar
• Från homo till HBTQ – 67 miljoner, 43 projekt (1998-2009)
  Projekt avsedda att utveckla lhbtq-perspektiv inom olika typer av ideella organisationer
• Fördel barn – 147 miljoner, 67 projekt (2009-2012)
  Att ge barn och unga i utsatta situationer makt och inflytande
• Hedersrelaterat våld – 15 miljoner, 22 projekt (1997-2007)
  Projekt som rör flickors och pojkars villkor som följd av att de har hamnat i kläm mellan två kulturer.
• Islam och muslimer i Sverige – 24 miljoner, 30 projekt (1994-2006)
  Projekt inriktade mot islam och muslimer i Sverige
• Lokalstöd – 84 miljoner, 466 projekt (1994-2006)
  Finansiering av byggandet av t ex barnhem, sommarkolonier, daghem, fritidshem, scoutstugor, klubbhus och ungdomsgårdar
• Män och maskulinitet i rörelse – 87 miljoner, 44 projekt (1995-2011)
  Projekt där pojkar och unga män direkt eller indirekt har varit målgrupp
• Mäns våld mot kvinnor och barn – 54 miljoner, 41 projekt (1994-2008)
  Projekt om mäns våld mot kvinnor och barn
• Psykisk ohälsa – Ingenting om oss utan oss – 151 miljoner, 117 projekt (1994-2008)
  Projekt rörande människor med psykiska problem
• Romska föreningslivet – 15 miljoner, 27 projekt (1996-2009)
  Projekt för olika typer av insatser riktade till romer.
• Somaliska föreningar – 21 miljoner, 28 projekt (1998-2010)
  Projekt som genomförts av svensksomaliska föreningar.
• Stöd efter flodvågen – ? miljoner, ? projekt (2004-2008)
  Stöd till de som drabbades av tsunamikatastrofen i Sydostasien
• Unga KRIS – 25 miljoner, 1 projekt (2006-2008)
  KRIS (Kriminellas revansch i samhället) har startat projektet Unga KRIS
• Ungas psykiska hälsa – 60 miljoner, 38 projekt (2004-2006)
  Projekt med syfte att motverka ungas psykiska ohälsa.
• United Sisters – 3 miljoner, 1 projekt (2004-2006)
  Ungdomsprojekt som bedriver tjejgrupper
• Vi deltar! – 175 miljoner, 75 projekt (2009-2012)
  Projekt med satsning på ungdomar och demokrati
• Äldre och den ideella sektorn – 45 miljoner, 32 projekt (1996-2008)
  Projekt som på olika sätt rör äldre
• ”Stackars” flickor i en bristfällig skola – 28 miljoner, 29 projekt (1995-2008)
  Projekt att utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad

Fotnot: Denna artikel sågs över och uppdaterades 2019-01-16